tisdag 20 april 2010

Yekepa - Liberias pärla


Jag har varit på resa i 3 dagar. Det är en anledning till att det varit tyst ett tag. Det finns fler anledningar. Min planerade hemresa är nära, men mörka moln har förändrat möjligheterna för att resa. All trafik har bringats till stillhet.

Jag skall försöka berätta om min resa i några inlägg på bloggen, och med bilder visa lite av vad jag såg.

Jag har länge önskat se Yekepa. Det var i mitten av 60-talet som de svenska missionärerna beslöt att utöka sitt verksamhetsområde. Sedan efter kriget hade Lofa, och framförallt Foya och Voinjama varit i fokus. Nu ville man också utöka till Nimba County, ett landskap som inte ens gränsar till Lofa, utan ligger långt österut.

Det var Lamco som startat upp verksamhet i Yekepa, ett samhälle på gränsen till Guinea. Det handlade om gruvdrift, och framförallt om järnmalm. Det finns gott om järn i bergen i Nimba. Bolaget investerade åtskilligt med pengar. En järnväg byggdes från kusten i staden Buchanan och upp till Yekepa, en sträcka på kanske 35 mil. Ett omfattande område köptes upp från lokalbefolkningen, och bolaget byggde bostäder.

Det sätt man byggde på är unikt för Liberia. Ytan delades upp i olika områden som bebyggdes med gruppbebyggelse. Det var bebyggelse med central planering bakom, luftigt, vackert och funktionellt. Samhället måste ha omfattat bostäder för uppemot 20 000 människor. Här fanns ett stort vattentorn, och alla försörjdes med rinnande vatten. Elen fungerade på samma sätt från en central generator.

Sådana funktioner finns inte någonstans i Liberia idag. Inte heller i Yekepa. Det har inte varit möjligt att upprätthålla den nivå som fanns då. Men mycket finns kvar, och via spåren man ser idag går det att ana hur samhället såg ut för 30 år sedan. Det omfattande vägnätet med asfaltbelagda vägar finns ännu kvar.

Naturligtvis utformades Yekepa också för att kunna ha ett stort antal utländska människor, ledare och experter boende här. Det fanns separata områden för dessa. Det påstås att mer än tusen svenskar var i Liberia på den tiden.

Jag såg poolen, den största jag sett i landet. Jag såg också tennisbanan i samma område. Inget av det här fungerar idag. Jag fick också en beskrivning av restauranger som fanns i det här rekreationsområdet. Det låg precis intill gränsstationen in mot Guinea.

Det som i mina ögon gör Yekepa till en pärla är det natursköna läget. Bebyggelsen ligger på små kullar omgiven av berg åt nästan alla håll. Det är mycket vackert, och jag sörjde över att inte dottern Julia var på plats. En bättre fotograf med en bättre kamera hade kanske kunnat ge rättvisa åt hur det ser ut här.

Pärla är förresten fel uttryck. Diamant vore bättre. I det här området hittar man också diamanter, och flera byar intill var diamantarbetarbyar.

3 kommentarer:

  1. Hej,

    Jag måste logga in för att se bilderna du länkar till på Picasa. Går de att ställa in som publika?

    SvaraRadera
  2. Det var tråkigt. Hade jag ingen aaning om.
    Vi får fixa det när jag kommer hem. Hittar ingen knapp för det just nu.

    SvaraRadera
  3. Ronny, jag kan bara bekräfta din beskrivning av Yekepa som en pärla och diamant. Tiden som barn i Yekepa med tillgång till "olympic size pool", svenska undervisningen i skolan, golfbana, glass vid centrum, m.m. var för mig en mycket lycklig tid. Det var ju i princip sommar året om. Man saknade inte mycket...

    Omkring 15.000 svenskar lär ha arbetat med LAMCO när det begav sig. Några av dessa 1000-tals svenskar har sannolikt bott i Yekepa, för att inte tala om alla missionärer från andra länder, tyskar, amerikaner, engelsmän, m.fl.

    Jag blir alltid rörd när jag tänker på den tiden.

    /Efraim

    SvaraRadera