Första nattvarden i Tomas kyrka

I Tomas kyrka igen idag. Jag kom när det var dags för vanliga mötet, strax efter 11. Samlingen hade redan pågått en timme, och det var bara 6 personer på plats! Jag anade inte att jag en dryg timme senare skulle lyssna till en kör med 11 medlemmar.

Ursäkta förresten att kortet inte är har så mycket med texten att göra, men visst är de fina på familjebilden, och jag är ju faktiskt farfar om nu någon glömt det.

Man kommer sent här, och pastor Tomas höll ett brandtal mot sen ankomst och bad också med adress mot krafter som ville hindra Guds verk. Jag predikade om andra avdelningen av Herrens bön, och hade gjort lite skyltar med orden. Först trodde jag inte deltagarna skulle räcka att hålla i skyltarna, men det blev ingen fara med det. Det var över 30 till slut.

Första söndagen i månaden är nattvardssöndag. Det var första nattvarden i nya församlingen, som väl har ett drygt 20-tal medlemmar. Det var intressant och gripande. Det var den andra brödsbrytelsen jag upplevt i Liberia, men den första där jag var med och serverade. Jag har handlat lite engångsmuggar, som nu noga diskades efteråt. Det var ingen märkvärdig nattvardsservis, men det är inte huvudsaken. Det var en fin högtid.

Jag har en förhoppning att vi skall kunna sortera in gruppen bättre i ”samfundsorganisationen” här. Här krävs en viss storlek och ekonomisk styrka, bland annat, för att bli fristående församling. Annars är man utpost till en självständig församling. Verksamheten har startat utan speciellt stöd eller uppbackning från annat håll. Tomas var inte utsänd, utan har agerat på eget initiativ, förutom direktiv från högre ort förstås. Vi får se hur det lyckas.

Husägaren, som äger lokalen eller garaget där vi varit, har signalerat att hon kan komma att behöva det själv. Vi var hos medhjälparen Joshua och hans fru efter mötet, och de erbjöd sitt hus som framtida samlingsplats. Jag hade uppdrag av Tomas att berätta lite missionshistoria. Det har inte varit självklart för de andra vännerna att församlingen skall tillhöra ”Fria pingstmissionen i Liberia” FPML. Det verkar nog ha landat bra nu.

En fördel med att vara med är att vi skulle kunna skicka en grupp ungdomar till Yekepa på ungdomskonferensen efter Jul. Jag tror att det kunde vara otroligt inspirerande och roligt för dem att träffa andra FPML-ungdomar och inspireras. Vi pratade om en grupp på 4 stycken, Tre stycken 14-åriga flickor, och pastorns äldste son som är 15. Av flickorna ledde en kören, en brukar vara lovsångsledare och den tredje var en av de få som var där från början och hon ser alltid så glad och god ut. Det räknas också! Vi försöker få fram en kostnad för det.