Dop i Atlanten

Idag, Fredag var det helgdag, Unification Day. Det handlar om enhet i landet, och det behövs naturligtvis efter decennier av krig och splittring.

Jag kommer nog att minnas fredagen på annat sätt. Vi höll en stor dopförrättning vid ELWA beach. Det var inte mindre än 19 personer som döptes. Det är pastor Thomas kyrka som haft sin första dopförrättning. När jag började besöka gruppen i november i fjol var det knappt så många på mötet.

Det har pågått många förberedelser inför dopet. Förra söndagen var vi på plats med huvuddelen av dopkandidaterna och besåg dopstället, och det var tydligt att de blev förtjusta. Det här missionsområdet vid havet är öppet och trivsamt. Det alternativ som först nämndes var ett lerhål i sumpmarken närmast kyrkan. Utan transportmöjligheter hade man naturligtvis fått nöja sig med det. Nu blev det inte så, och visst var det här bättre.

Pastor Thomas svärmor har sytt dopdräkter hela veckan, och det räckte till alla. Trots att jag körde vår största Landcruiser fick jag göra 2 resor i vardera riktningen. Det var en dryg halvmil mellan kyrkan och dopplatsen.

Dopaktiviteterna finns naturligtvis inte med i uppdragsbeskrivningen för projektet jag jobbar med. Kanske någon undrar vad PMU håller på med. Detta är helt klart fritidsaktiviteter, och jag sätter upp resorna på privat bilanvändning och betalar för det.

Vi var 2 dopförrättare, Thomas och jag. Gruppen var stor och därför var det bra att vi var två. Annars tycker jag nog att själva dopförrättningen liknar hur man går till väga i Sverige. I bilen på väg tillbaka sjöng gruppen ”I have decided to follow Jesus” (Jag har beslutat att följa Jesus), så att det genljöd långt utanför bilens begränsningsytor.

Oscar och Lovisa var på plats och fotograferade, och därför finns bildbevis på det inträffade