Som kanske framgått på bloggen så blev det tid över att komplettera bilden av Foya. Det är inte så att jag plötsligt blivit turist här, men lite av den känslan är det. Samtidigt är det så att det här området förtjänar en mer mångsidig beskrivning.
Missionsområdet är mycket vackert där det ligger på toppen av en kulle. Nackdelen med det höga läget kan vara att tillgången på vatten blir mindre, och idag visade det sig att brunnarna här är tomma. Det finns inget vatten på missionens område. Lösningen kommer förmodligen bli att be lokala FN-styrkorna att köra upp tankbilar två gånger per vecka och fylla upp de cisterner som finns.
Foya Health Center (FHC) är central i området. Det finns minst 10-talet byggnader som ingår i hälsocentret, varav 2 helt nybyggda längor. Enligt uppgift kommer presidenten, Ellen Sirleaf-Johnson upp i Mars för att inviga byggnaderna. Man planerar att flytta BB och förlossning in i en av dessa byggnader, men en nackdel är att pengarna räckte inte till vatten och avlopp, så några sådana sanitära utrustningar finns inte i dessa byggnader.
De nybyggda, eller nyligen återuppförda husen, ligger omedelbart bakom mottagningshuset, med vårdcentral, bvc, screening, apotek och operation mm. Huvuddelen av vårdcentral och bvc är en öppen yta under tak, och som framgår av bilden är det många patienter som väntar på mottagning och behandling. Som jag tidigare berättat finns sängplatser för uppemot 70-talet patienter här. Det är runt 60 personer som arbetar här. Dessutom har patienterna med sig vårdare, anhöriga som sköter mathållning och annat.
Kyrkan står bara något hundratal meter från FHC. Jag kompletterar gårdagens beskrivning med ett par bilder från insidan. Det är en fin och rymlig kyrka. I går var det nog färre än vanligt på mötet, men det var i alla fall runt 280, varav knappt 90 män, 130 kvinnor och drygt 60-talet barn. Här är statistikfunktionen utvecklad när det gäller mötesbesökare. Jag måste nog nämna kvinnorna som hanterar rytminstrumenten. De kan sin sak. Min son Johan skulle säga ”De är inte att leka med”. De får en fantastisk schvung på vad de gör. Och de gör konster över huvudet och på alla sätt. På konferensen fanns 8 Foya-kvinnor med sådana instrument, och en separat dirigent. Sången är långt ifrån märkvärdig. De kunde nästan hoppa över den, och de gör de också efter ett tag. Rytmen och skådespelet de åstadkommer är däremot oförglömligt.
Ett par hundra meter från FHC ligger skolområdet. Även det är mycket vackert. Det här är skolor som lokalmässigt håller mycket högre standard än de jag såg längst Duportvägen i Monrovia. Här är skolsalarna avskilda, och det känns som om det går att bedriva utbildning. Den obligatoriska svarta tavlan är mycket större än de jag såg i Monrovia. Det var för övrigt skolans rektor som predikade i kyrkan i går. Han är en trevlig och lättillgänglig person.
Foya är vackert. Det gäller i alla fall missionens område som ligger uppemot 1 kilometer från Foya centrum. Idag är jag fortfarande kvar här, men nu förbereder jag tillbakaresan. I morgon bär det av mot kusten och Monrovia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar