Svenk konferens i Monrovia

Som vanligt gäller det att få rubriken säljande. Rubriktexten är väl inte riktigt sann, men vilka rubriker brukar vara det?

Sant är ändå att mycket av initiativet kommer från Sverige, och att huvudrollen hålls av en svensk. Konferensen det gäller är en helandefestival som pågår denna vecka i Monrovia. Det är PTL och Tommy Lilja som i samarbete med en lokal ekumenisk organisation ordnar konferensen. Ingmar Bergström har varit samordnare och ansvarig från Sverige i arrangemanget. Det var därför han var här en vecka i November, när han bodde hos mig i lägenheten.

Det är huvudsakligen två typer av inslag i konferensen. Det är ledarskapsseminarier som hålls i Filadelfia, en kyrka som jag tidigare visat bild på. Dessutom är det stora möten på kvällarna på fotbollsstadion.

Ingmar och hans fru Linnea, var hos mig på en enkel kopp te i förrgår kväll. ”Vi börjar klockan 5 i morgon kväll”, sa han. Det här skulle inte vara som det brukar i Liberia. Jag hade ju berättat om konferensen som började nästan ett dygn försent.

Jag var där kvart över, och då var det inte lätt att se att det hade börjat. Det fanns dock någon på scenen som försökte få igång den fåtaliga publiken. Vid 6 tiden, strax innan mörkret föll, räknade jag till knappt 300. Tjugo minuter över 7 kom Tommy Lilja, och då var det mer publik, även om detta visade sig vara ”den ringa begynnelsens dag”. Ändå, när han kallade fram folk till avgörelse efter någon halvtimme, var det nära trehundra som gick fram. Hela publiken var 7-800 i mötet.

Jag satt med Dorbor på läktaren. Även pastor Thomas var där. Kostymklädd var han med bland förebedjarna. Även ekonomen Joe från kontoret var på plats, men han är konferensens ekonom, så han tillhör organisationskomitten.

Tommy Lilja kan konsten att tala till folk i Liberia. Det är säkert sant att judarna vill se tecken och att grekerna önskar sig visdom. Liberianerna vill i alla fall klämma i med ”Amen”, eller Praise the Lord”, nu och då. Det fick dom.

Jag tycker nog att samlingen var helt ok, och det var inget fel med undervisningen. Det var redan under hösten jag hade kontakt med pastorn hemma för att belysa företeelsen från svensk pingstsynpunkt. Roland var positiv till verksamheten, och i god anda blir jag det också i så fall.

Det är bra att man har en bred ekumenisk profil på arbetet. Det finns ett otal kyrkor och riktningar här. FPML, den rörelse som vi jobbar mot, uppfattar sig inte rätt inbjudna av vad jag hört. Ändå är det deras vice ordförande, Alvin Gissi, som varit Ingmars kontaktperson i Liberia. Nåja, det är andra som även tidigare haft svårigheter att få med FPML på möten.

Jag gick de 500 meter som jag har till stadion. Varmt! När mötet var slut fick jag lift med Dorbor tillbaka mot lägenheten, och då föll de första dropparna i ett kortvarigt tropiskt åskväder. Det är visserligen torrtid, men här i Monrovia har det ändå regnat emellanåt.